magazin-o: (com.) warehouse, storehouse; (nav.) storeroom; (milit.) magazine. ?DEFIR
magi-ar: (intr.) to practise magic; -ala kanto, dicajo: incantation; (cf. eskamotar, sorcar, divinar, nekromanciar). — DEFIS
magnat-o: magnate: a nobleman of Poland or Hungary. — DeFIRS
magnet-o: magnet; -o-petro: loadstone; -igar: to magnetize; -a agulo: magnetic needle; -eso: (property) magnetism. — DEFIRS
magnetiz-ar: (tr.) to mesmerize (ulu); -(ad)o: mesmerizing; animal magnetism; -ala: mesmeric; (cf. hipnotar). — DeFIRS
magnez-o: (chem.) magnesium. — DEFIRS
magnezi-o: (chem.) magnesia: magnesium oxide. — DEFIRS
magnoli-o: (bot.) magnolia (-tree) (genus: Magnolia). — DEFIS
magr-a: lean, meager, lank, spare; (of things) poor, sorry, scant, meager; -(ul)o: a lean person; (la) -ajo: the lean (of meat); -igar, -eskar: to make, become lean; -ega, -acha: emaciated. Ex.: Magra Homo, vizajo, bovo, karno. (fig.) Magra burso, repasto, sulo, amuzo. Ant.: grasa. — DEFIS
mahagon-o: (wood) mahogany; -iero: m. tree; (Swietenia mahagoni); -a lito-framo: m. bedstead. — DEI
maiflor-o: (bot.) lily of the valley (Convallaria majalis). — D
maiz-o: maize: (U.S.) corn; (England) Indian corn; (Zea mays). — DeFRS
majest-o: majesty, supreme grandeur, august dignity, stateliness; (cf. Sinioro, la rejo, e.c.); -oza: majestic; -o-lezo: lesé majeste. — DEFIS
major-a: of full age; (mus.) major; -o, -ulo, -ino: one who has attained his majority; (mus. and logic) major; -eso: majority: legal age. Ant.: minora. — DEFIS
majoran-o: (bot.) (sweet) marjoram (Origanum Majorana). — DEFIS
majorat-o: majorat; (in France) landed property attached to a title and descending with it; entailed estate. — DeFIS
majordom-o: majordomo, head steward. — DEFIRS
majoritat-o: majority: more than half of a given number or group; (cf. plu-mult-o). — DEFIS
makadam-o: macadam; -izar: to macadamize: cover a road with small broken stones. — DEFIRS
makak-o: (zool.) macaque: a genus (Macaca) of short-tailed monkeys. — DEFIS
makaron-o: macaroon: a kind of cake. — DEFR
makaroni-o: macaroni. — DEFIRS
makaronik-o: macaronic. Def.: Dicesas pri verki kompozita en Latino barbara e burleska; IV-394. — DEFIRS
maki-o: (zool.) maki (Lemur). — DEFIRS
Makiavel-ala, -atra, -ismo: machiavelli-an, -ism. — DEFIRS
makl-o*: (min.) macle, chiastolite. — EFIS
makrel-o: (ich.) mackeral (genus: Scomber). — DEFR
makrospor-o*: (bot.) macrospore, megaspore. — DEF
makrosporangi-o*: (bot.) macrosporangium. — DEF
makul-o: (also fig.) macula: spot, blotch, stain; -izar: to blot, stain, daub, smear; -oza, -iz-ita: spotted, speckled; -et-izar: to spot, speckle, fleck; sen- -a: spotless; -ole, fango-mak-ulo: oil-, mud-stain; kavalo kun ronda -i: dappled horse; -o sur lua honoro, sur la bona reputo: stain, blot upon his hono(u)r, reputation. — DeFIS
makulatur-o: (print.) maculature: waste or spoiled paper. — DeFIRS
mal-a: bad, evil, ill (quality, acts, writing, condition, weather, news, sense, etc.); -e: badly, wrongly, amiss, poorly; -ajo: (gen. sense) bad object, act, event; hardship, misfortune; mischief; plu -a: worse; plu-mal-igar: to make worse; la maxima malajo, lo maxim mala: the worst (thing); mal-agar, -facar: to act, do wrong, evil, mischief; mal-fac-ema: malevolent, mischievous; -augur-oza: inauspicious, sinister, unlucky; mala chanco: ill-luck, mischance; -chanc-oza: unlucky, unfortunate; -efik-anta: malevolent, malignant; male traktar: to maltreat, ill-use, abuse, bully; mal-fam-oza: ill-famed; mal-eduk-ita: badly brought up, ill-bred, unmannerly; mal-formac-ita: malformed, gawky, ill-shaped; mal-digesto: indigestion; mal-humor-oza: bad homo(u)red, ill-tempered; mal-intenc-anta, -oza: evil-minded, badly-disposed; mal-odoro: bad smell, stink; mala morto: tragic death, bad end; mal-pekt-ita: unkempt; mala pesto!: egad! plague on it! mal-vol-anta: malevolent, ill-disposed, spiteful; mal-vol-eg-anta: malignant. Ant.: bona. — eFIS
malad-a: sick, ill (person); -eta, -ema: poorly, sickly, somewhat unwell, ailing, indisposed; -(ul)o: a sick person; -eso: (condition) illness, sickness (cf. morbo); -et-eso: indisposition; igar malad-eta: to indispose. V. exp.: vid. morbo. Ant.: sana. — eFI
malakit-o: (min.) malachite. — DEFIRS
malari-o: (med.) malaria. — DEFIRS
maldicens-ar: (intr., tr.) to speak ill (pri ulo), to disparage, decry (ulu, ulo); (cf. denigrar, difamar, kalumniar). Def.: Dicar malajo pri ulu, ulo, pro mala intenco. V. exp.: La civila lego punisas la difamo, na la maldicenso; ica resortisas nur a la etikal lego. — FIS
male-ar: (tr.) to cold-forge. Def.: Form-izar per martelo (en kolda stando). V. exp.: Forjar esas la sama ago, en varma stando. Martel-agar esas nejusta o nesuficanta, nam on povas martel-agar irga kozo, sen malear ol; la kozo povas rezistar, o ruptesar, o deformesar altramaniere; V-493. — EFIS
maledik-ar: (tr.) to curse, imprecate, damn (ulu, ulo); (cf. blasfemar, imprekar); -o: malediction, curse. — DEFIS
maleol-o: (anat.) malleolus: ankle-bone, ankle. — eFIS
malgre: (prep.) in spite of, despite, notwithstanding, against the will of; -ke: (conj.) notwithstanding that (followed by verb; cf. tamen); - sua volo: against one’s will; -to: in spite of that, nevertheless; ni iris malgre la pluvo: we went notwithstanding the rain; ni iris malgre ke il interdiktis lo: we went notwithstanding he forbade it; el mariajis su kun il malgre sua matro: she married him contrary to her mother’s wish. — FI