dis-part-igar: to dismember; take part from part, take limb from limb.
dis-pec-igar: to dismember; take piece from piece, carve up.
dispens-ar: (tr.) to dispense (ulu de ulo) to exempt, excuse from, give leave not to do or observe (ulo); -o: dispensation; (cf. permisar). Ex.: Dispensar de la fasto. La granda evo dispensas la oldi militar. Ant.: obligar, koaktar. — DEFIRS
dispensari-o: dispensatory, dispensary (med.) Def.: Loko en qua la povri povas konsultar medicinisti e recevar flegi o medikamenti (sen lojar en ol); III—389. — EFIS
dispepsi-o: (med.) dyspspsia; -ika, -iko: dyspeptic. — DEFIS
dispers-ar: (tr.) to disperse, scatter. Ex.: La vento dispersas la nubi, la folii. Armeo vinkinta dispersas l'enemiki. Disperso di la Judi. V. exp.: Dispersar esas preske sinonima di dissemar, ma kun ideo plu agema, ideo di lanso, pulso ad fore; IV—465. — DEFIS
dispon-ar: (tr.) to have the disposal of, have (ulo) at one's disposal; to dispose of (ulo); -ebla: disposable, available; (milit.) unattached; -ebl-eso: disposability: (milit.) state of being unattached; Ex.: Ca homo disponas sua domo, sua havaji. (power of disposal). La libri esas en vua dispono. Me havas cento de franki disponebla por komprar. Oficiro, trupi disponebla. Me donas a vu la disponebleso di mea havaji. Esar sub la dispono di ulu. (E. to be at a person's beck and call). — DEFIRS
dis-poz-ar: (tr.) to dispose, lay out, parcel out; -(ad)o, -eso: disposition, arrangement.
disput-ar: (intr.) to have a dispute, to quarrel, wrangle, bicker; -o: quarrel, altercation; -achar: to squabble, brawl, wrangle about trifles; -ebla: disputable, contentable; -ema: disputatious, quarrelsome; inter- -ar: to mutally quarrel. Def.: Diskutar senordine e grosiere; V—678. — DeFIRS
dis-rupt-ar: (tr.) to disrupt, break asunder.
dis-sek-ar: (tr.) to dissect.
dis-sem-ar: (tr.) to disseminate: sow, scatter (seed); to strew, (things); spread abroad (ideas, error, truth, etc.).
dis-send-ar: (tr.) to spread, send in different directions.
dis-solv-ar: (tr., lit. and fig.) to dissolve, liquify; (fin.) liquidate, wind up; -o, -eso, -uro: dissolution, solution; -ema, -iva, -ivo: solvent, dissolvent. Ex.: Aquo dissolvas sukro. Dissolvar societo. Dissolvo di parlamento, di mariajo.
dist-ar: (intr.) to be distant, be remote; -o: distance; distanta de Paris per 5 km.: to be 5 km distant from Paris. — DEFIRS
dis-tens-ar: (tr.) to distend.
distik-o: (verse) distich. — DEFIS
distil-ar: (tr.) to distil. — DEFIRS
disting-ar: (tr.) to distinguish; set apart; to characterize; to make distinct or different by sign, mark or characteristic; -o: distinction: making different; -eso: distinctness, characteristicness; -anta, -ebla: distinct, characteristic; -ita: distinguished (person, object); -iva: distinctive. Def.: Facar ulo por ke altru povez discernar; III—495. Ex.: La raciono distingas la homo. La distingivi extera posibligas ke on povas dicernar l'una objekto de l'altra. Parolez, skribez distingeble. Oficiro distingita. V. ex.: vid. dicernar. Ant.: konfundar. — DEFIS
dis-tord-ar: (tr.) to distort.
distrakt-ar: (tr.) to distract, divert; -(ad)o, -eso: distraction, diversion, recreation; (fig.) absence of mind; -ita: diverted; (fig.) absent-minded; -anta:, -iva: diverting entertaining. Def.: Deturnar la mento, l'atenco de sua objekto per amuzivo, sive per irg altra moyeno. Existas menti naturale distrakata o distraktebla, qui distraktesas da irga extera kauzo, o mem da nula; IV—465. V. exp.: On distraktar kom sinonimo di amuzar, ma ol nultempe esas exakte sinonima: ol sempre konservas sua propra senco, mem kande la distrakto esas efekto o konsequo di amuzo; IV—465. — EFIS
dis-tranch-ar: (tr.) to cut up (into pieces), carve (off).
distribut-ar: (tr., gen. and tech.) to distribute; to deal out, apportion, dispense; (cf. disdonar, repartisar). V. exp.: Distributar esas donar (o sendar) a siversa personi o loki, ma kun dicerno, ne hazarde. Exemple, on distributas premii a la skolani. Teknikale, on distributas la vaporo a la du parti di cilindro en oportuna tempo; VI—79. — DEFIRS
distrikt-o: district. Def.: Limitizita teritorio sub un judicial resortiso. — DEFIRS
diten-ar: (tr.) to detain; withhold, keep back (what belongs to another); -o: detention: withholding; -anto, -ero: holder, possessor (of public property); one who withholds from another. (N.B. not used in sense of imprison, cf. en-karcer-igar). Def.: Konservar til ula evento; II—75. Ex.: Dum milito la guvernerio ordinare ditenas la havaji di rezidanta enemiki. — DEFIS
ditiramb-o: dithyramb. — DEFIRS
distres-o: distress; -krio: cry of d.; -ala signalo: signal of d. — EF
divag-ar: (intr., lit. and fig) to ramble, wander, rove, stray, divagate. Ex.: Bestii divigas. La divagi di aquofluo. Alkoholiko divagas en sua parolado, t.e. vagas en sua parolado o mem sua pensado, sen ordino nek raciono; III—199. — eFIS
divan-o: divan. V. exp.: Divano ne havas dors-apogilo, ma nur movebla kuseni. Sofao havas dors-apogilo (esas quaze repozlito). Kanapeo esas quaze larja stulego por plura personi, kun dors-apogilo e brakio-apogili; II—647. — DEFIRS
diven-ar: (intr., tr.) to become; to get, grow, pass into some new state or condition; to become of; be the final condition of; quo il -os?: what will he become? or what will become of him? (cf. -esk-). Ex.: Divenar malada, povro, richa, grasa. La homo, diveninta plu saja, agas plu bone. — FI
diverg-ar: (tr.) to diverge (de, ek). Def.: Deviacar, dispersar di un punto a diferanta direcion-o, -i; (fig.) esar ne-konkordanta. Ex.: Lumradii divergas. Divergo di opinioni. Ant.: konvergar. — DEFIS
divers-a: sundry, diverse, several, various; -aji: sundry articles: distinct things, not necessarily different in kind; -eso: diversity; variety, multiplicity. Def.: Qua esas plu multa kam un, ma ne granda nombro. Ex.: Diversa personi. La diversa interesti di la nacioni. La diversa senci di vorto. — DEFIRS